Forntiden
Det är inte helt lätt att föreställa sig hur musiken lät i vår forntid, eftersom det inte finns något nedskrivet som kan beskriva detta, varken någon form av noter eller annan skrift. Det enda man har att gå på är fynd av mer eller mindre fullständiga musikinstrument eller andra föremål som kan ha använts till att skapa musik med. Men även det är en alltför ofullständig källa för att man ska kunna dra säkra slutsatser, och man brukar därför jämföra med dagens jägar- och naturfolk, som man tror kan ha liknande sätt att uppleva och utöva musik.
Man har hittat ett tusental troliga musikinstrument i lämningar efter bosättningar runt om i norra Europa. En övervägande del är olika former av rasselinstrument samt klockor av olika slag, men man har även hittat mungigor, flöjtliknande instrument gjorda av ben och horn, samt en del stall till stränginstrument.
Från äldre stenåldern har man belägg för att människorna, som fortfarande var jägare, gjorde pärlor av djurtänder. De hade dem överallt, på kläderna och som halsband. Flickor kunde ha klänningarna täckta av djurtänder. När de dansade rasslade alla tandpärlorna, och meningen med det var att skrämma bort vilda djur.
Under yngre sten
Bronsåldern
Musiken fortsätter vara ett viktigt inslag under kultutövning och man verkar ha framhärdat i att använda trummor och diverse rasselinstrument. Nu är dock de sistnämnda gjorda av brons, och redan vid denna tid är det vanligt att de sitter fästa på hästutrustning.
Man har också hittat s k klangstenar, stenar som ger ifrån sig en ton då man slår på dem. Dessa har man främst funnit på Gotland och till viss del på Öland, där man även även hittat bronslurar i anslutning.
Från järnåldern har man hittat ganska många lämningar och det är lätt att se vilka instrument som var mest populära, nämligen klockor. Dessa verkar ha hängt på allt möjligt, var de av järn hängde de t ex på seldon, och var de av brons hängde de på människornas kläder.
åldern började människorna övergå till jordbruk och det satte sina spår även i musicerandet. Man dyrkade och tillbad tamboskapen och den brukade jorden, och musicerandet verkar ha funnits med vid ritualer och under religiös utövning. Man har hittat bl a trummor, snurror och skrapor.
Rasselinstrumenten utvecklades under yngre järnålder till bjällror som även de satt på vagnar och seldon, antagligen för att skrämma bort vilda djur eller onda andar.
Det måste hur som helst ha varit en pinglande, klämtande folksamling där de drog fram.
Från järnåldern har man också hittat djurhorn, ropare och snurror. Snurrorna tillverkades av djurben (främst gris) som man borrade hål i och trädde upp på band, för att slutligen kunna snurra dem runt i luften.
